80 trappsteg upp: liten flyttrapport

Nu har vi äntligen landat i vårt nya chateau - jo, så känns det att byta 35 kvm mot 78. Vi har ätit middag i köket, jag sitter nu i vardagsrummet och O fixar i sovrummet. Jisses, det är lyxigt!

Fyra trappor - 80 trappsteg - krävde sina flyttgubbar, aka släktingar. Ett STORT TACK till svåger, pappa och sambo som bar, och till mamma som fixade mat och t o m började packa upp åt oss. Vad vore man utan sin familj?

Fram tills idag kändes det som om jag tillbringat mer tid i trapphuset än i lägenheten, men nu börjar det förhållandet ändra sig. Jag har också börjat upptäcka närområdet, och det är lite både på plus- och minussidan kan man väl säga. Exempel:

• Husen mitt emot är kontorsbyggnader; lugnt och skönt på kväll och helg. På minussidan: full fart med trafik och människor kl 8.00.
• Vi har garageplats, underbart! Men jääävligt trångt för en gangster-BMW med sisådär svängradie... (jag får öva upp självförtroendet innan jag testar garaget ensam).
• För att slänga sopor måste man gå ned fyra trappor och över hela gården! Och sen tillbaka igen. Ser tyvärr inget plus i den här frågan just nu - hjälp mig gärna.

Klok som jag är har jag tagit ledigt även imorgon, det känns väldigt skönt. Kanske kan jag tömma ytterligare några kartonger, och därmed förbereda för att äntligen, äntligen kunna bjuda hem mina vänner på ett anständigt sätt!

Sköna lördag

Åh, vad det är skönt med lördag och att styra sin egen tid. Idag har jag fixat nytt pass. Åkt tre olika bussar. Besökt Bondens marknad utan att köpa något - det var lite utplockat, man ska nog komma tidigare på dagen än vad jag gjorde. Köpt en bulle på Fabrique; "kladdig muscovadobulle", den var ljuvlig. Dammsugit. Och nu lagar jag boeuf bourguignon och väntar på sällskap.

På minussidan idag finns att jag inte hittar programvaran för bildföverföring så att jag kan installera det på min nya dator, och sedan lägga upp bilder på bloggen. Jag tycker att det börjar se lite trist ut här... Men bättring borde kunna ske efter flytten, när jag har tillgång till alla mina grejer igen. #i-landsproblem!

Ett uppehåll värt namnet

Det är exakt 16 veckor sedan senaste blogginlägget. Ett uppehåll värt namnet! Men nu sitter jag här på Sätra Brunn, nybadad och masserad på SPA, inväntandes ännu en måltid, och inser att jag faktiskt har både tid och lust att bryta uppehållet!

Den mycket uppmärksamme läsaren kan också se att jag har tagit bort min lilla "annons" om hyresrättsbyte. Det är med stor glädje och lättnad som jag stänger det kapitlet för den här gången. I 13 månader har vi letat efter ett fungerande byte med godkännande värdar, och äntligen har hela spektaklet gått i lås! På måndag ska vi skriva kontrakt på en 78 kvadratmeter stor lägenhet i Solna, dit vi flyttar i slutet av oktober. Eftersom jag tömde min bostadsrätt så sent som i augusti blir facit två flyttar på tre-fyra månader, och tur och retur Solna på samma tid. Men ingen kommer att se mig klaga, det kan jag garantera!

Nu är det dags för lite piffning inför middagen här på hälsobrunnen i Sätra.

I morgon smäller det

Efter två små förhandsvisningar i veckan är det dags för den riktiga nu på söndag - det är visst i morgon! I veckan blev jag varse att besökarna kanske kommer att öppna skåpen också, och då är det ju kul om det inte ser ut som bombnedslag. Alltså, även denna lördag blir det städning. Under tiden ska jag be till vädergudarna om ett OK visningsväder; nånstans mellan soligt & 25 grader och åttagradigt ösregn vore toppen, tack. Väderönskan gäller även för min vän J som av en händelse också visar sin lägenhet i morgon!

För övrigt känns det helknäppt att närmare 900 personer klickat/tittat på min lägenhet på Hemnet. X antal klick är ju förstås jag (och ni) skyldig till, men ändå...

Dags för förändring

Min lägenhet är till salu! Eftersom detta är min första ägda lägenhet så är det också min första försäljning. Jag är nog allt annat än cool inför detta; har städat som besatt i tre dygn inför fotograferingen, nojat över vilka kuddöverdrag som blir bäst och vilken blomma som ska stå var. Men det blev bra.

Nu har jag övergått till att måla lister (som skulle ha målats för lääänge sen) och peta på skavanker som förmodligen ingen annan än jag ser. Jag har också frivilligt ägnat en hel dag åt att rensa ogräs och plantera blommor utanför föreningens entré. Mycket tveksamt om jag skulle ha gjort det utan ett tydligt egenintresse i frågan... Men det är faktiskt riktigt roligt, och kanske är jag snart mogen för det där huset med trädgård som jag tjatar om att jag vill ha.

Nu ska jag plocka undan och städa igen efter helgens fixande, och under en dryg veckas tid leva i vad som känns som ett show room. För det går liksom inte att leva som vanligt när man har plockat bort micro, högtalare, tidningar och handdukar. När sängen är finbäddad och soffkuddarna inte får rubbas. Låt oss hoppas att det är värt det i alla fall!

Nej, jag är inte död än...

...det har bara blivit en oplanerad bloggpaus. Men Google Analytics avslöjar att det faktiskt är några tappra som tittar in här ibland - förmodligen mina närmast sörjande, hej på er! - så ett livstecken kanske är på sin plats.

Det är inte så roligt att blogga när man bara känner sig utarbetad, grinig och oinspirerad. Men jag övar på att jobba lite mindre och successivt bli lite piggare och gladare. Det får ta den tid det tar. Tids nog kan jag säkert blogga om en prunkande trädgård, roliga prylar jag köpt och skojiga fester jag besökt! Eller helt enkelt bara tycka att det är kul att skriva om vad jag åt till middag...

Nästan som en Oscar

Tänk vad glad man kan bli för lite bekräftelse. Idag, på månadsmöte med hela min grupp (BS), blev jag den första att få ett helt nytt vandringspris: "BS HERO". Priset delades inte ut av ledningen eller så, utan av en grupp kollegor som hade hand om dagens möte. Syftet med utmärkelsen var att uppmärksamma prestationer i vardagen, och jag fick den med motiveringen: ”Mette har ännu än gång lyckats ta fram en proffsig och attraktiv årsredovisning i tid trots små medel och pressat schema.” Och ni ser ju själva vilken fin statyett de har skapat, som nu pryder mitt skrivbord!

Tack, världens bästa kollegor!

Faktum är att årsredovisningen landade tryckt och klar på kontoret idag. Japp, den blev bra och japp, det är skönt att stänga det kapitlet nu. Ska bara fixa en årsstämma också - sen är det påsk!

Sol!

Efter en duktigt påfrestande arbetsvecka känns det extra skönt att solen skiner! Det känns som ett steg i rätt riktning mot våren. Min termometer visar +9,1 grader, fast det är ju för att den inte sitter i skugga såklart... Men ändå!

Helgen har tema familj. Barnfamiljsmiddag, barnvakta och fira mamma. Hoppas på att inte snappa upp några nya förkylningar, dock.

Bok-frossa

Bokrean är egentligen inget måste för mig. Har jag vägarna förbi, så visst, men annars inte. Undantaget är i år då, eftersom jag spanat in en bok som sägs vara "slut hos förlaget" men som ändå dök upp på bokrean. Det kanske är så det funkar? Jag kan tycka att det är lite knäppt, eftersom boken i fråga är en bestseller i köksträdgårds-genren. Det borde väl vara en win-win-situation om konsumenterna får köpa och författaren/förlaget får betalt? Men vad vet jag om marknadsekonomins krafter...

Hur som helst, nu har jag ett eget exemplar av Lena Israelssons "Handbok för köksträdgården", som jag faktiskt redan har läst från pärm till pärm hemma hos Olofs pappa. Detta är dock den nya, utökade upplagan. Så nu är det bara en sak som fattas mig: själva trädgården...

Som ni ser fick jag med mig några titlar till, så det här lär väl räcka en stund. Högen bakom är Olofs; Klassicismens interiörer (en riktig tungviktare, mätt i kilo åtminstone) och en bok om svenska fyrar. På tyska.

Update: "Hypnotisören" sträckläst och klar. En onödigt våldsam bok. Går utmärkt att hoppa över.

Byta hyresrätt - utopi eller möjlighet?

Jag har inte världsrekord i tålamod. Men efter att ha försökt byta en hyresrätt i Stockholms innerstad i sex månader håller jag snart på att ruttna på projektet. Min bättre hälft behåller lugnet i alla väder - me, not so much. Vi har under denna tid haft annons på Björns Bytare och Lägenhetsbyte, och jag har personligen satt upp lappar om bytet i ett par olika områden. Vi har varit nära några gånger, men det har, för att tala klarspråk, skitit sig lika många gånger (och inte pga oss).

Nu testar jag ett annat sätt och ropar ut i mitt nätverk på Facebook och i bloggen: finns det nån som vill byta med oss? Vad vi söker syns högst upp till höger på bloggen, eller så klickar du här. Lägenheten vi vill byta ut ligger på Verkstadsgatan vid Hornstull, precis vid vattnet och bron över till Reimersholme. Lägenheten är liten men välplanerad och framförallt billig, knappt 3 000 kr/mån. Känner du någon - kanske en äldre släkting som inte tittar på bytessajterna på nätet - som vill bo mindre och billigare? Hör av dig! Vill du inte skriva en kommentar så går det bra att maila.

Jag ska ärligt säga att vi inte tar precis vad som helst i byte; det behöver vara 3 ordentliga rum för att det ska funka. Vårt favoritområde är Traneberg, eller allt som liknar det. Vi trivs dessutom inte i hyreshus av nyare modell, men allt fram till 1950-talet är toppen. Bortsett från dessa märkligheter är vi ganska flexibla!

Att nyttja sitt nätverk funkar ju i så många andra sammanhang, så jag känner mig helt säker på att jag kommer att få hjälp av er! Och tänk vilken bra story att blogga om... :-) Jag håller tummarna och säger tack på förhand för alla tips!

Vila

Statistiken för bloggen visar att jag har flest besökare på... måndagar! Tja, varför inte? Men det innebär att jag alltså gjorde mina (få, men ändå) läsare besvikna igår. Jag är nog lite trött efter förra veckans rapport-hets, nu sitter jag mest och pöser i soffan. Och det är precis vad jag tänker återgå till nu! Jag ska avsluta julklappsboken "Sånt man bara säger" av Helena von Zweigbergk, dricka te och lyssna på lyssna min gamla klasskamrat med den fantastiska rösten, Emily McEwan.

Ett dagsverke

(Jag brukar ju inte blogga om jobbet, men här kommer ett undantagsinlägg)

Idag är jag sjukt nöjd med mig själv! Jag har, på en och samma dag:

• levererat mer än hälften av kommande årsredovisning till reklambyrån


• uppdaterat hela bokslutskommunikén (som ska vara klar på torsdag) med styrelsens ändringar


• helt gjort om en presentation på 25 slides som har sett nästan likadan ut i två år
  

För er som tycker att det var en kort lista så kan jag säga att innehållet var desto större. Den simultanförmåga som krävdes var helt enorm och det har tagit 11 timmar i anspråk. Men nu måste jag nog gå hem, för jag fick precis en fråga från en av de mest nyanställda på kontoret: "Jobbar du alltid så här sent...?"

Vintersport

Är det fler än jag som tycker att det räcker med super-vinter nu? Min ganska nya digitala termometer visar i skrivande stund -11,1 grader. Jag förstår om det är paradiset för dem som älskar och utövar vintersporter. Men för oss som föredrar barmark, uteservering och kanske lite segling - visst räcker det nu?

Denna söndag valde jag dock att omhulda vintern. Någon slags minsta motståndets lag - det är enklare att följa med strömmen än att kämpa emot den. Så vi åkte skridskor! Kanske inte så jättesportigt på en vintersportskala - hyrda skridskor, mitt i innerstan - men ändå! Det var gott om glada barn, musik ur högtalarna och på det hela taget ganska roligt. Jag höll mig upprätt hela (den korta) tiden. Först var jag helt övertygad om att det var ca 15 år sedan jag stod på ett par skridskor. Men det var en lögn. Senast var för 4-5 år sedan, med min förrförra lite pretto-sportiga arbetsplats (mäklarfirman som börjar på B). Vi hade friluftsdag och åkte långfärdsskridskor på sjö i strålande solsken. Jag minns det som riktigt trevligt, måste jag erkänna.

Men det var då det! Nu vill jag ha vår!

Meningen med livet

Jag får anstränga mig just nu för att inte jobba jämt. Det skulle lätt finnas uppgifter! Men meningen med livet - mitt liv - kan inte bara vara jobb. Igår fick jag påpassligt nog en bok i födelsedagspresent av min kära gudmor: "Konsten att leva innerligt" av Ted Harris och Ann Lagerström. De har gjort vad som kallas för en nytolkning av Søren Kierkegaards tankar; existentialism för den moderna människan.

Jag kan inte så mycket om filosofi. Faktum är att filosofikursen på gymnasiet är den enda kurs som jag hoppade av - av den ganska taktiska anledningen att jag trodde att betyget skulle sänka mitt medel. Men nu blir jag ju inte betygssatt, och gillar dessutom att lära mig nya saker. Så lite "Kierkegaard light" är inte fel. Tänk om jag hittar meningen med mitt liv på köpet?

Födelsedag nr 31

Ett bra ställe i kombination med härliga vänner gjorde mitt födelsedagsfirande igår till en riktig höjdare! TACK! Vi hängde i delikatessrummet på Cloud Nine, helt perfekt. Återstår nu att utforska resten av denna restaurant, inte minst det mycket lovande dessertrummet.

Tyska målare

Inte bara en, utan två tyska målare har plötsligt dykt upp i min tillvaro.

Jag var på Moderna museet förra helgen med en vän. Vi orkade inte forcera köerna och ta oss in på Dali-utställningen, utan nöjde oss med caféet och musei-shopen. I affären hittade jag väggalmanackor, något jag inte haft på väldigt många år. Jag såg ingen nytta av det nu heller, men en almanacka hade bilder av målaren August Macke, som jag blev väldigt förtjust i. Så jag köpte almanackan, och har nu för avsikt att hänga ett antal av dem på mina väggar - det är ju 12 små konstverk! August Macke blev bara 27 år, han stupade i början av första världskriget. Men han hann med en hel del; bilderna jag köpte är från en resa i Tunisen, färgstarka och klara de allra flesta. En favorit är denna: St. Germain near Tunis 1914

Och idag ska vi försöka ta oss in på Nationalmuseum och se utställningen om Caspar David Friedrich. Återstår att se om jag gillar även denna konstnär!

Hej vardag

Att 16 dagars ledighet kan gå så fort är lite chockerande. Vi firade av ledigheten igår kväll med hummer och champagne - jojomän! - vilket dock inte gjorde det enklare att förstå att det skulle vara vanlig måndag några timmar senare. Idag har jag kickat igång ett nytt jobb-kvartal, det arbetsammaste för mig under året dessutom. Vi får se vad jag ska hitta på att blogga om framöver, eftersom jag inte vill blogga om jobbet.

Men jag ska inte klaga, jag har det så braaaaaa! Nytt år känns ju alltid lite som ett oskrivet blad, hur mycket konstruktion det än är. Under 2010 ska jag (vi) flytta, har jag bestämt. Oklart vart, hur och när, men vi ska nog lyckas få till det tillslut. Det är tur att vi är två om saken, för jag har börjat se i syne och försköna verkligheten nu. Härom dagen lyckades jag undvika att se att en viss lägenhets balkong vette rakt ut mot bron till Drottningholm. Jag ville så gärna att den skulle vara bra! Tålamod, var det det hette, va?